Trendrapport september 2021

Bönor, linser och ärtor i alla dess former och färger är inte bara proteinrika och klimatsmarta utan otroligt fotogeniska också. I alla fall så tycker åtminstone vi oss ha sett ett visst uppsving i sociala medier för just baljväxter. Den fagraste av dem alla? Borlottibönan såklart. Den trendigaste av dem alla? Gråärt!

Visst har även du sett ett uppsving för varma, mysiga, ostiga, krämiga och allmänt underbara rätter som bäst klassificeras som ”comfort food” under såväl 2020 som 2021.  Är det en effekt av pandemin? Förmodligen. När världen skakar vill vi ju kura ihop oss och äta varm, mysig och trösterik mat i mormors eller farmors kök. Farmor och mormor får dessutom gärna komma från Italien, verkar det som för under året som gått har kurvan för alltifrån burrata till rustika böngrytor och kramgoa pastarätter fyllt internet.  Vi tror att denna vurm för det mysiga och trösterika kommer att hänga kvar ett bra tag framöver. Men kanske byter vi mejerigrädden mot ett växtbaserat alternativ då och då.

Visste du att matsvinnet står för 8-10 % av den globala klimatpåverkan och att 1/3 av all producerad mat slängs? En trend vi åtminstone hoppas på att få se ännu mer av framöver är således mer krafttag mot just mindre matsvinn. Och förutsättningarna torde vara goda. Enligt Livsmedelsverkets nyligen publicerade rapport, L 2021 nr 02 – Matsvinn i hemmet, är medvetenheten om att matsvinn är ett miljöproblem stor. Vidare svarade även 5 av 10 att de planerade sina måltider i förväg, vilket också är ett viktigt steg för ett minskat matsvinn. I samma rapport skriver man dock att konsumenternas insikter om det egna matsvinnet och motivationen om att ta hand om maten bättre, måste öka.  

Men restaurangerna då? I samma rapport från Livsmedelsverket som nämndes ovan, fick de tillfrågade bland annat även svara på frågan om hur de kunde minska sitt matsvinn ute på restaurang. Där uppgav till exempel 48 % av de tillfrågade att restaurangerna kunde erbjuda olika portionsstorlekar. Värt att tänka på!

Oavsett hur framtiden ser ut (ljus hoppas vi), så kommer vi inte att överge våra take away-lådor i första taget. Kanske är det till och med precis tvärtom. Men vi fimpar plasten till förmån för hållbara alternativ, och så låter vi finkrogarna vara med på såväl fredagsmys som lördagslyx (fine dining + mysbralla = sant). Om gästerna beställer helt och hållet färdiga rätter eller går all in på meal kits där man gör lite av jobbet själv men slipper stå i köer, hitta på rätter och släpa hem matkassar, spelar mindre roll. Frågan är bara – hur kommer ditt erbjudande att se ut?

Att begreppet restaurang vidgats på sistone har väl knappast undgått någon. Om det är på grund av ren och skär överlevnadsinstinkt i pandemins kölvatten eller om det hade hänt ändå, låter vi vara osagt men några av hetaste ställena just nu har öppet såväl morgon som middag och kväll samtidigt som de säljer vackra och noggrant utvalda råvaror över disk och bakar egna bröd och bakverk. Vi ser fram emot nästa utveckling av… ja, vad ska vi kalla den? Delirangen? Resteriet? Men vi kanske inte ens behöver välja. Kärt barn har som bekant många namn och – inte minst – många strängar på sin lyra.

Hur kommer det att bli framöver? Kommer vi att återgå till det sena uteätandet som vi ägnade oss åt innan pandemin eller har vi vant oss vid att gå ut tidigt, bli av med eventuell alkoholyrsel innan läggdags och således vakna upp pigga och fräscha dagen efter? Ja, det återstår att se.

Enligt Axfoods och Kantar Sifos Vegobarometer från december 2020 äter fler och fler konsumenter mer och mer vegetariskt. De som äter vegetariskt 2 – 6 gånger i veckan hade ökat från 19 till 29 procent på fem år. Samtidigt hade andelen som aldrig äter vegetariskt minskat från 21 till 12 procent.² Flexitarianismen frodas med andra ord och så gör även vår oro för klimatet. I ICA och Novus undersökning ”Växtbaserat 2025” svarade 39 % av de tillfrågade att viljan att minska sin klimatpåverkan är den starkaste drivkraften för att välja växtbaserat/vegetariskt. Hela 67 % oroade sig för klimatets utveckling och i åldersgruppen 18–29 låg motsvarande siffra på 74 %.³

På den växtbaserade convenience fast foods-fronten har det fullkomligen sprutat ut nya märken och produkter under senare år och vi har nog inte sett kulmen av vegokorvs- och gröna burgare-berget ännu. Värt att nämna är även att när ICA i slutet av 2019 såg tillbaka på försäljningen av vegetariska alternativ hade den ökat med mer än 1000 % i vissa butiker och det som ansågs driva trenden var det man kallar ”färsk vego” som (t.ex. burgare mm), där försäljningen under 2019 hade ökat med 40 %.⁴

Tycker du att den alkoholfria trenden är med nästan varje gång vi trendspanar? Då har du rätt! Men faktum är händer grejer hela tiden. Dels blir vi mer och mer hälsomedvetna och dels blir vi mer och mer picky. En matgäst vill kunna dricka gott en hel kväll, vare sig man väljer alkoholhaltigt eller alkoholfritt eller kör varannan. Vår senaste hang-up inom det alkoholfria är tedrycker av alla de slag. Såväl mousserande på flaska som hemmagjorda och mer stilla varianter på kanna. Dessutom får vi självklart aldrig nog av  kombucha. Klicka på länken för Martinas bästa tedrinkar och snabbkurs i kombuchabryggning.